En själ av eld

 

 

Jag kommer ihåg NO-lektionen då vi satt inne i bildsalen istället för i NO-salen. Några yngre elever hade tydligen prov där, så bilden fick duga för oss äldre elever. 

Du satte på musik när vi kom in till bildsalen, jag tror att det var din Spotify-lista.

"Tell me that you'll open your eyes" sjöng killen i Snow Patrol. 
Varje gång jag hör den här låten så tänker jag på dig. Jag är så glad att jag fick träffa dig, du fick mig verkligen att tro att det finns goda människor där ute. 

 

Fick ett par svarta Converse igår. TJOSANHOPPPSSSAAAAN!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Herregud! Det måste väl ändå finnas någon gräns på hur egoisisk man får vara? 

Jag är så sjukt trött på att hen alltid ska hålla på såhär. 

Hoppas att du trillar på en kaktus och rispar upp hela jävla huden! :((

 

 

 XOXO, Eldsjäl

 

 

Tänk om ingen av oss egentligen lever. Tänk om vi bara flyter omkring någonstans, i något som verkar vara en evighet, och drömmer. Våra kroppar finns inte. Våra hjärtan finns inte. Våra hjärnor finns inte.

Bara våra själar existerar, någonstans i oändligheten.

Vi kan inte se dem eller ta på dem. Vi har inga ögon att se med eller händer att känna med.

Har vi ens känslor? Sitter känslorna verkligen bara i hjärnan, eller sitter dem i själen?

Eller känner man med hjärtat? Fast om våra hjärtan inte längre finns, då kan vi väl inte längre känna?

Vi flyter omkring, ovetandes om allt, i oändligheten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nä, vi kan inte alltid få vad vi vill ha. 

Men det är okej.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

XOXO, Eldsjäl

 

XOXO, Eldsjäl

 

 

 

 

 

XOXO, Eldsjäl